taijpani

varför är det så att när man väl behöver få tag på hjälp så har de antingen konferans eller en timmes väntetid. jag har fruktansvärda smärtor så nu åker jag till sjukhuset för det här går fan inte. om jag rör mig minsta lilla börjar jag gråta. hoppas på bättre lycka där uppe.

sverigedemokraterna är inne i riksdagen. 8,6 % i staffanstorp röstade på dem. hur sjukt är inte det?! är så fruktansvärt irriterad så jag vill inte utrycka mig mer.

jag satt nyss och tittade genom alla idas bilder på facebook. och det är ganska sjukt hur mycket minnen vi har tillsammans. och att varje gång jag ser en bild där hon ler, då ler jag. det är läskigt, fast på ett bra sätt, hur man kan komma en person så nära på så kort tid.



du har stått vid min sida när ingen annan var där och gett mig något att le åt när jag helst ville ge upp. och jag hoppas att du förstår att var du än bor så är du min ida.  

nu blev det väldigt lökigt, men har vi inte alla sånna stunder?
jag saknar dig. jag saknar oss

mitt humör är lika grått som vädret. det är en jobbig känsla att ingenting går framåt. men nu känns det ännu värre, för nu går det ju bakåt istället. ingen lägenhet i stockholm, inget jobb på coop. så här sitter jag, i mammas soffa och är bara arbetslös. fyfan vad jag har tråkigt.

jag ringde till manuel för att få lite stöd men såfort jag hörde hans röst så bara bröt jag ihop. men han är underbar och efter ett tag så lyckades han med fina ord torka mina små tårar. kärlek till dig, min käresta.

så tråkigt det kan bli ibland. att man kan känna sig så betydelselös. himla synd

annars då? jag söker jobb som en galning men det är ingen som tycks vilja ha mig. det är otroligt omotiverande att stiga upp till platsbanken varje dag utan någon framgång. jag övningskörde igår men dragläget vill inte finnas för mig. bilen vill inte samarbeta

så ja, det är väl dagens känsla. sjukt betydelselös

jag är himma! egentligen borde jag inte skriva något utropstecken för jag är inte direkt excited. sverige är förvånandsvärt tråkigt när man kommer från philadelphia. jag kollar på tv. men den är fruktansvärt tråkig jämfört med den amerikanska. plus att jag för tredje gången var tvungen att säga hejdå till charlotte och DET ska jag säga er, det är tråkigt.



jag saknar oss redan.

jag kunde inte titta på detta utan att börja gråta. så fint

http://www.youtube.com/watch?v=jX2rLAMN-8k

det finaste är på 1.40. ÖVERSÖT

imorgon är det onsdag och skolorna börjar igen. det känns så konstigt att alla går vidare när jag står stilla och vill hellre gå tillbaka ett steg eller två. jag fick ett mail från estetrektorn som skrev och frågade vad jag skulle göra nu när jag inte skulle komma till spyken imorgon. ja, vafan svarar man på det? "ja nej.. jag är.. arbetslös och ska inte.. plugga.. heller..". varför ska man uppskatta säkerheten av skolan när den är över och det är dags att ta det i egna händer? himla dumt om jag får säga det själv.

som tur är så ska jag träffa sara för en date imorgon, plus då min arbetsintervju. jag antar att det tar bort lite ångest från dagen.. men för ikväll så lyssnar jag på melissa horn och äter lite ben & jerrys. japp, caramel chew chew står här bredvid och tittar på mig



haha fyfan vad deppigt. GLAD BILD ISTÄLLET

nu började det blixtra och dundra igen. åh vad jag längtar efter usa.

isak la upp lite bilder från studenten som jag så snällt lånade





ont i magen av glädje. på lördag återförenas de flesta. kärlek

ibland får jag sånna ryck då jag inser hur mycket kärlek man känner för dem man älskar. att livet går runt när man har bra vänner, upplevelser, familj och om man har tur - riktig kärlek. och jag kan säga att mitt liv hade inte gått runt utan min syster. det finns så mycket som jag kan säga om henne, vilken underbar människa hon verkligen är. men ändå så sitter jag här och får inte ut ett enda ord. så jag inser nu att det kanske är så det är. inga ord gör henne rättvisa. inga ord kan beskriva hur mycket jag älskar henne.

på radion så finns det en reklam som börjar med studentsången. jag blir alltid lite glad/ledsen när jag hör den. jag längtar tillbaka till en av de bästa dagarna i mitt liv

jag vill lägga upp en film på bloggen men förstår inte, hittar inte den koden man behöver på youtube. ohwell, så går det ibland. filmen jag ville lägga upp var för att ida la upp den för världen och då tänkte jag ge den lite mer publicitet. hon kommer ju bli kändis en dag och då vill jag att ni som läser bloggen minns att det var här ni såg det först (om ni inte läst idas haha)

http://www.youtube.com/watch?v=5x4BNP0yhD0

hoppas inte du blir sur babygirl! du är och förblir min idol. världsbäst

jag har oerhört fina vänner





i love you

nu har jag dragit på mig en förkylning, sitter och snorar och hostar non-stop. så ikväll ska jag sitta hemma och tycka sjukt synd om mig själv. och titta på fotboll. wohp

nej, det kommer inga bilder om 20 min för facebook är idiot. det står "select photo" på en knapp. SOM INTE GÅR ATT TRYCKA PÅ! hur idiotiskt är inte det? blir arg.

we go way back så att säga. redan på dagis hittade vi varandra och komiskt nog har vi följt varandra fram tills nu. han fulländade min gymnasietid och är den största orsaken till att balen var en av de bästa kvällarna i mitt liv. han är den varmaste killen jag känner.
jag kunde inte ha fått en bättre kavaljer

nu inväntar jag bilderna som nettan tog! mammas blev som ni ser lite korniga för att hon hade helt fel inställningar på hennes kamera. så synd. men denna var fin :)

usch vilken dag. det har varit jobbigt för hjärtat och hjärnan och det enda jag behöver nu är lite tur och vänskap. vänskap har jag ju, varje dag men turen känns som om den vill inte gå i min riktning. förutom att det ska bli sol på vår bal-dag. på tal om balen så har jag idag köpt allt som behövs. det känns som en stor lättnad och nu kan man bara gå dit och vara fin!

blåmärken, tårar, dans, skratt och slemhosta. där har vi musikalveckan i ett nötskal ungefär! jag har haft en underbar tid på stadsteatern med alla människor som var runt mig och man inser att man tidigare inte alls har känt dem. nu gör vi. vi har sett varandra i våra bästa och värsta dagar. och det är bland det finaste som finns! ni är fantastiska. vi är fantastiska.

nu skulle jag lagt in en fin bild på oss men är inte hemma :(

ni hittar lite över 100 bilder på musikalgänget på fejjan! i sydsvenskan idag så står det att det är lämna-facebook-dagen imorgon. jag vet ju en som inte kommer göra det iaf. vad skulle man göra när man sitter vid datorn då? okej. det lät sorgligt. men tänk själva!

gårdagens klassfest var som jag förväntade mig alldeles alldeles underbar. det är kvällar som dessa, när man bara sitter och tittar på de människor man spenderar nästan varje dag med, som man inser vilken tur man har haft. vilka vänner man har hittat. det var den bästa kvällen på länge.

bilderna är gaalna. de ska upp på facebook imorgon. jag hoppas på att stankos (den riktiga) bilder kommer upp där också. det blev nog några guldkorn där med haha

ida, du är underbar
i love you

jag tänkte precis skriva någonting men jag suddade ut det. tänk om man hade kunnat göra så med allt annat man vill ta tillbaka. sudda bort det så ingen såg eller minns det. det finns inte mycket jag vill sudda ut för då raderar man en liten bit av sig själv. men de där små sakerna man faktiskt ångrar, de äter upp en innefrån. det kanske är dags att ta tag i livet. men ge mig då något att ta tag i. för just nu står jag på botten och räddningen är sådär precis så att man inte når. sådär irriterande nära men ändå långt bort. ge mig ett suddigummi.