taijpani

jag satt nyss och tittade genom alla idas bilder på facebook. och det är ganska sjukt hur mycket minnen vi har tillsammans. och att varje gång jag ser en bild där hon ler, då ler jag. det är läskigt, fast på ett bra sätt, hur man kan komma en person så nära på så kort tid.



du har stått vid min sida när ingen annan var där och gett mig något att le åt när jag helst ville ge upp. och jag hoppas att du förstår att var du än bor så är du min ida.  

nu blev det väldigt lökigt, men har vi inte alla sånna stunder?
jag saknar dig. jag saknar oss