jag åkte till staffanstorp idag, som jag skrivit till min syster, för att komma in i hennes värld igen. eftersom vi inte bott tillsammans på ett tag så känns det som jag inte alls har koll längre.
  när jag kom hem till pollux väg och går upp så möts jag av en lite cranky charlotte som ligger och sover. och när hon har sovit så är hon inte på sitt bästa humör, om vi säger så.
 så istället sätter jag mig vid datorn i en kvart och sen tar jag gitarren och kånkar ner till bussen igen och åker en svettig buss tillbaka till lund, utan ett enda djupt samtal rikare.

telefonen ringer
jag: hej, det är johanna
syster: hej det är charlotte, vad gjorde du här?
jag: jag vet inte.. hämtade gitarren bara
syster: ja, men. du kan inte komma när jag sover. du vet hur jag blir!

så istället för irl blev det ett sött litet samtal och jag är nu ifylld all information jag behövde. det känns lättande, plus att jag nu förstår allas bloggar. finally! och ja, dålig stil. faktiskt. smisk

jag spenderade min lediga eftermiddag med kalle och jens. det var mys
  nu spelar ida match mot åkarp, och den matchen "måste vi vinna annars går jag inte utanför dörren igen". så jag hoppas de vinner. för trots att åkarp är ett gulligt ställe och har blommor man kan käka så orkar jag inte åka dit varenda dag för att få en dos av invalida!

långt inlägg, IGEN! hur lyckas man? shit
puss