så satt vi där, på en smockfull buss på väg till malmö för en sista kväll med kul. detta var det sista man hade, malmöfestivalen var det sista att se fram emot, och nu är det slut!
jag, carro & adde åkte in och ställde oss på en hörna för att lyssna lite på joddla med siv, det är inte så att man sitter och nötar dem här hemma men man känner igen vissa melodier och det får en att vilja dansa!
Ska jag vara ärlig så tog vi inte riktigt tag i kvällen förrn the ark närmade sig & då var klockan redan elva.. innan dess gick vi från en burger king till en annan och hittade folk att prata med.
jag hittade en joel, och blev mycket glad. det var ett tag sedan man såg honom.. Ett nytt litet gäng anlände och det bestod av resell, junior & erik. de gick direkt in på donkan för mat , så jag och carro begav oss till stora scenen för melody club!
Det blev desvärre en besvikelse eftersom de inte spelade så många låtar som man kände igen, och hur kul är det då att stå där? vi gick ut ur massan och hittade resell &co , så stog vi med dem och lyssnade ett tag.
när klockan slog tio kom adde tillbaka och inte många minuter senare ökades vår lilla grupp ytterligare, nämligen med några hjärupare (:  de hade varit på förfest som vi inte fick reda på, men frågan är om man hade velat åka dit ändå.. för man märker ju själv hur obehagligt det är när folk är fulla, är man själv annorlunda då? Nej, lägger det åt sidan och tillåter andra göra misstaget att inte minnas kvällen!

the ark var helt underbara, ola salo må utsråla bög men han är så gryyym! man blir speedad och glad av deras låtar och hans röst är sjukt mysig.
Det tog oss dock ett tag att hamna där vi hamnade.. mycket krångel, folk & sura miner från alla. Men vadå, som om de har stått på samma ställe i två timmar eller? alla tränger sig, jag är ledsen, men så är det faktiskt..
Jag och caroline klarade iaf på något sätt komma extremt långt fram, närmare än på timbuk. och känslan är så enormt mycket större och stämningen är härligare längre fram. okej, det var rätt jobbigt eftersom det var en del som var duktigt berusade, men det finns ingenting man kan göra åt saken.
Jag kan lova att jag inte hade mycket röst kvar efter deras framträde, så bra var de!

Efter att alla gick på olika håll drog jag, resell & adde till tågstationen för att åka hem. tyvärr gick det inte riktigt enligt planerna, eftersom de var fler som hade tänkt åka hem just då..
Vi ställer oss på spår nio och framför oss står det en kille som inte ens kan stå på sina egna ben. lägger dock inte så mycket märke till honom, utan fokuserar mig på att inte tappa bort de andra.
rätt var det är så låter det som om någon spiller ut sin dricka över marken och det skvätter på mina ben.. bryr mig inte så mycket om det men när jag hör folk och känner lukten vänder jag mig om och inser att han har spytt. jag ska inte säga för mycket, men snubben hade iaf käkat kebab! haha det var så äckligt, fyfan..
Efter massa panik på stationen inser vi att vi ändå inte kommer på tåget, så vi kan lika bra ta bussen. Sätter oss på stadsbussen och åker till värnhem. 174an anländer och vi springer in och sätter oss på första lediga plats.

Så mycket som jag har gått idag, jag är helt slut! men kul har det varit
the ark slår inte timbuk, men jag hade mer röst i tisdags än vad jag hade efter ikväll.
årets framträdande blir ändå timbuktu som vinner, men the ark är ruggigt bra ändå!

kvällens fördel: hittat en 10-krona & sjungit&dansat till jag knappt kunde stå lr prata
kvällens nackdel: spya&coca på benen = klibbigt. plus ett knä som krånglar när man minst vill

men jag säger som ola sa, i'm just not the worrying kind!